Generalprogram hösten 2013

UPPSKJUTEN: Allgén alltgent – versioner för två pianon
Måndag den 30 september, kl. 19.00, Caroli församlingshem
”…och säg till den där Persson att han håller fingrarna borta från dubbelfugan!” Så lät Claude Loyola Allgén hälsa, alltid lika skeptisk till att polyfon musik framfördes på piano. ”Pianot är ett slagverksinstrument – pang säger det, sedan dör tonen ut – och det kan inte gestalta ett kontrapunktiskt förlopp.” Invändningar om att man med skiftande dynamik och artikulation kan suggerera fram flerstämmighet, möttes endast av förakt: ”Suggestion ja, det är ju bara inbillning!” Men tack och lov höll Persson inte fingrarna borta, och nu presenteras en rad verk, ursprungligen skrivna för kör eller orgel, i versioner för två pianon. Kristine Scholz och Mats Persson bjuder på ett flertal uruppföranden, med klang från gregorianik till frijazz. En högtidsstund.

Zoltán Jeney – slutspel
Torsdag den 7 november, kl. 19.00, Caroli kyrka
Zoltán Jeney, tonsättare och pianist med bopålarna i Budapest, har varit en återkommande gäst hos Ny Musik genom åren. Jeneys tidiga stycken, hans öppningsdrag i det unga 70-talet, har behållit en oskuldsfull fräschör som fortfarande fascinerar. Han spelar med öppna kort. Inga trick. I samband med sitt boråsbesök framträder han nu som pianosolist med egna verk såväl från denna tid, såsom End Game och Movements of the Eye, som med mer kryptiskt betitlade saker från lite senare år, såsom a maunderin tongue in a pounderin jowl.

Zoltán Jeney – nting makalöst
Söndag den 10 november, kl. 18.00, Caroli kyrka
Den här konserten har stått på önskelistan i drygt 30 år, sedan Zoltán Jeneys första besök i Borås. Då berättade han att han skrivit två stycken för 25 fioler. Tänk er själva, 25 fioler! Det kan man knappt föreställa sig. Och så liknar de heller ingenting ni har hört förut. Då var de färska, nur har de fått en fyllig bouquet. De ingår båda i en serie om fyra verk som bygger på en dikt av e.e. cummings: something round, something lost, something like och something found, och som nu alla framförs under Jeneys besök. Anledningen till att just denna konsert fått parkera så länge i väntelistan är naturligtvis av praktisk och ekonomisk natur. Men skall den någonsin bli av, så är det nu!

Stéphanie Bozzini – elegiska variationer
Tisdag den 12 november, kl. 19.30, Caroli kyrka
Stéphanie Bozzini är tillbaka som violasolist i fyra verk med tyngdpunkt på det melodiska, det elegiska. Claude Loyola Allgéns Canon missae – en av hans allra finaste kompositioner, ursprungligen för enstämmig kör – utgår från den gregorianska kyrkosången. Aldo Clementis Variazioni varierar en liten melodi av 1600-talsmästaren Johannes Crüger, Igor Stravinskys Elegy är ett av hans mest uttalat melodiska verk, och i aus solosonaten – largo ger sig Lars Hallnäs ut på en närmast arkeologisk jakt efter försvunna melodier.

Generalprogram hösten 2013 (PDF)

Generalprogram våren 2013

Blir tid till rum – ur och andra klockor
Måndag den 28 januari, kl. 19.00, Caroli kyrka
Aldo Clementi har gått ur tiden, men efterlämnat en rad verk som bokstavligen mäter ut just tiden. Det kanske främsta av dem är L’orologio di Arcevia, för en ensemble av idel klockklanger: klockspel, celestor, vibrafoner, rörklockor, piano. Konsertens andra huvudnummer är uruppförandet av Lars Sandbergs likaledes klockklangsklingande Blir tid till rum för slagverkskvartett. Därtill Max Käcks Fem suckar för en gammal värld och en rad små älskvärdheter av Peter Hansen. Slagverksensemblen Auriga leds av Jerker Johansson.

Faser och fraser – ostinato obbligato
Lördag den 2 mars, kl. 17.00, Caroli församlingshem
Det råder ingen tvekan om att Morton Feldman var en verkligt banbrytande repetitivist, exempelvis i det opublicerade Work for Two Pianists 1958, som Persson & Scholz grävt fram ur gömmorna. Banbrytande för svenska förhållanden var också Arne Ericssons At Last (1967), som Mats Persson uruppförde i början av detta årtusende. Därtill bjuds naturligtvis musik av den mest klassiska av minimalister – Johann Sebastian Bach. Och jodå, Steve Reichs Piano Phase får också vara med på ett hörn. Maximalt minimalt, således.

John Cage – två för andra gången
Måndag den 4 mars, kl. 19.00, Caroli församlingshem
Mats Persson och Kristine Scholz presenterar riktigt tidig och riktigt sen Cage. 1933–34, alltså redan före studierna för Arnold Schönberg, komponerade John Cage (1912–1992) tre mycket egenartade och alltför sällan spelade verk som bygger på en alldeles egen 25-tonsteknik. Två av dessa stycken för valfri besättning framförs nu i vår. Först ut är Composition for 3 Voices. Under de sista åren av sitt liv skrev Cage ett 50-tal så kallade nummerstycken. Till dem räknas Two2 för två pianon, som här spelas f.f.g.

Mästaren och hans lärjunge – två tonsättare, samma idé
Måndag den 18 mars, kl. 19.00, Caroli församlingshem
I denna den sista av senare års planerade konserter med musik av Josef Matthias Hauer, ställer Henrik Löwenmark mäster Hauers Klavierstücke mitt Überschriften nach Worten von Friedrich Hölderlin bredvid eleven Johann Ludwig Trepulkas Klavierstücke mitt Überschriften nach Worten von Nicolaus Lenau, båda komponerade 1923. Det handlar alltså om riktigt tidig tolvtonsmusik, men också om ett uttalat lyriskt tonfall. Båda verken rör sig alltså i samma värld, men återspeglar väsensskilda personligheter.

Envetet och istadigt – musik som inte tappar tråden
Lördag den 13 april, kl. 17.00, Caroli kyrka
Några orgelstycken, som har det gemensamt att de inte är skrivna för orgel, samt att de envist förblir vid sin läst, har mer eller mindre på eget bevåg sökt sig samman: John Cages Solo with Obbligato Accompaniment of Two Voices in Canon, Peter Hansens Agni paschalis, László Sárys …och solen? samt Lars Hallnäs Genom blomsterdalar. De sekunderas av Franz Liszts något mindre envetna men väl så vackra Sposalizio – Trauung. På orgelpallen, bredvid Björn Nilsson, sitter skönsjungande damer.

Även himmelska klanger
lyder under jordiska villkor…

Det går inte alltid som man har tänkt sig.
Löftet om en celesta till konserten den 15 november visade sig inte hålla riktigt tätt. Några av de tonsättare som utlovat verk för solocelesta hade ännu inte hunnit börja komponera när det stod klart att konserten måste ställas in. Andra däremot hade redan levererat. Några av dem har varit förutseende nog att skriva för celesta eller piano. Ett par av dessa verk kommer följaktligen att dyka upp redan vid höstens avslutande konsert den 13 december. Det kan t.o.m. tänkas att någon liten sak sniker sig in redan den 12 november.
Då är ni synnerligen välkomna.

Vi tror att det blir en mycket speciell konsert. Di svenske gossarne bidrar med allt från hansenskt smågodis, via käckska suckar till sandbergsk epik. Och framför allt får ni möjlighet att höra ett av Aldo Clementis verkliga mästerverk, den alltför sällan framförda L’orologio di Arcevia för lite större slagverksensemble.

Som sagt, mycket välkomna!