Chrichan Larson – växelspel i backspegeln
Måndag den 22 augusti, kl. 19.00, Caroli församlingshem
Det finns de som menar att popmusiken var bäst på 60-talet (och de har naturligtvis rätt). På samma sätt (och med samma rätt) skulle man kunna hävda att 60-talet var solocellons stora decennium. Dessförinnan fanns inte mycket – Bach, Reger, Kodály, Hindemith och Dallapicolla, sedan var det i stort sett slut. Chrichan Larson framför nu några av de mest betydande 60-talsverken: Zimmermann, Xenakis och Penderecki plus Jan W. Morthenson, och tecknar därmed bilden av ett mycket svunnet decennium.
Peter Garland – kolibrisånger
Lördag den 24 september, kl. 16.00, Caroli församlingshem
Peter Garland, uppvuxen på USA:s östkust, är något av sinnebilden för vad vi européer uppfattar som en västkusttonsättare, bland annat med ett stort intresse för traditionell folkkultur, såväl indiansk som balinesisk. Detta intresse återspeglar sig framför allt i hans musik för slagverksinstrument. Jerker Johansson spelar soloslagverkssviten Nana & Victorio (som fått sitt namn av två indiankrigare), samt leder en ensemble i slagverkskvartetterna Frieze och Hummingbird Songs.
Peter Garland – dagarna flyr sin kos
Lördag den 24 september, kl. 18.00, Caroli kyrka
Peter Garland, årgång -52, är något av en amerikansk motsvarighet till Howard Skempton. Han kom fram i början av 70-talet med till synes svårartat otidsenliga verk. I en tid av komplex, avantgardistisk musik, presenterade ha sig med små, enkla, vackra pianostycken. Björn Nilsson spelar samtliga tidiga pianoverk och fyra slagverkare framför Garlands sannolikt mest spelade stycke, Apple Blossom, en tremolerande girland för tre eller fler marimbor trakterade av fyra eller fler spelare.
Jürg Frey – klangens tystnad
Lördag den 15 oktober, kl. 14.00, Caroli kyrka
Den längsta kompositionen av alla lär ju vara Saties Vexations (om vi bortser från det tyska jönseriet att tänja ut John Cages halvtimmeslånga Organ2/ASLSP till 639 år). När Vexations spelades i Borås 1987 varade den i 26 timmar. I det perspektivet är Jürg Freys One Instrument Series (3) en miniatyr. Detta orgelverk har en längd av mellan tio minuter och tre och en halv timma. Här låter Björn Nilsson det sträcka ut i hela dess längd. Naturligtvis kan man komma och gå som man vill.
Claude Loyola Allgén – allt annat än loj
Söndag den 20 november, kl. 16.00, Caroli församlingshem
För snart tre år sedan presenterade pianoduon Kristine Scholz och Mats Persson ett program med orgel- och körverk av Allgén i version för två pianon. De flesta av dem uruppföranden. Nu återkommer de med de mest överdådiga tillsammans med uruppförandet av den makalösa Fuga över ett tema av Bach. Tänk er Bach i flera lager, med ständiga inflikningar av Allgén spetsad med speedad Oscar Peterson. Någonting åt det hållet. Ett kalasstycke!